Jag har ju tidigare berättat en del om mitt koncept med Young Music, så nu tänkte jag spinna vidare lite på det här med att Young Music har ett ”non-exclusive” tänk.

Ett friare koncept.

För att kunna jobba kreativt behöver jag känna mig ”fri”.
Jag ville ta med mig det tänket in i Young Music´s koncept och avtal och inte binda upp vare sig mig själv eller en artist i något långt och krångligt avtal som vi kanske inte alls vill befinna oss i efter ett tag, för livet förändras ju och så även vi.

Något sorts avtal behövs.

Men riktigt så fri som man kanske skulle vilja går det ju inte att vara för så fort man pratar avtal finns ofta en bundenhet med i någon form. Den är svår att helt vara utan eftersom inblandade parter vill vara ”säkra” på sin överenskommelse, veta vem som ansvarar för vad, känna sig trygga i sina roller, säkerställa att pengar fördelas rättvist och att samarbetet eller vad det nu kan handla om är tydliggjort på alla viktiga punkter.

Även med ett bra avtal kan det gå fel.

Efter många år med avtalshantering i annan bransch har jag varit med om att hur säker någon än verkar när de skriver på ett avtal till synes fullständigt insatta, även i det finstilta, så är det inte alls ovanligt att komplikationer uppstår ändå. Plötsligt ser de på samma avtal de skrivit på med andra ögon och en del blir desperata efter att bryta sitt avtal med metoder man aldrig hade kunnat föreställa sig.

Avtal som signar dig som artist.

Det känns som om musikbranschen mer och mer moderniseras. Fler och fler mindre musik- och skivbolag dyker upp och många med sitt unika koncept. Avtal som binder upp en artist på längre tid dvs. där artisten signar sig till själva bolaget för flera år framåt och kanske med optionsrätt (rätt till att förlänga avtalet) kändes inte som rätt riktning för mitt koncept.


Jag valde ett enklare sätt och jag tänkte så här.

Vem vill vara bunden?

Musik är något fantastiskt och roligt, kreativitet kan bara flöda ur bra samarbeten där fria och drivande viljor skjuter ett projektet framåt anser jag. Att då binda upp en artist, och mig själv, i ett långt avtal som på något vis kanske skulle bli en ”tvungen” fortsättning är inte något jag skulle jag trivas med.

Det är precis motsatsen till hur Young Music fungerar.

Däremot är min vision helt klart att satsa på långsiktiga projekt men inte för att man måste genom ett sådant typ av ”tvingande” avtal utan för att man vill.

Du signar dig för en singel. Inte som artist.

Naivt tycker vissa men realistiskt tänkande i min värld. För, det är ett faktum att människor utvecklas och livet förändras, oförutsedda saker inträffar och jag, och säkert många med mig, står hellre fri än fast.

Det måste vara artistens fria val och mitt fria val om vi vill jobba ihop eller inte och hur länge.

Så Young Music´s non-exclusive tänk handlar helt enkelt om en artistisk frihet i kombination med att vi såklart måste skriva ett avtal som är både bindande i vissa fall och som innehåller några sidor att ta sig igenom eftersom en utgivning ska genomföras och så vill vi ju håva in och få en del av ”kosingen” var ;)

Men avtalet är för en singel. Inte för en livstid.